Pudong
Två bilder från när solen gick ner i Pudong. Behöver jag ens förklara hur mycket jag älskar min gopro? Vidvinkeln får med precis allt.
Två bilder från när solen gick ner i Pudong. Behöver jag ens förklara hur mycket jag älskar min gopro? Vidvinkeln får med precis allt.
Shanghai!!!! Wow vad nice!! Vi trivs otroligt bra i den här staden. De allra flesta här pratar engelska. Det finns massa internationella affärer & matkedjor men ändå massa klassiska & genuina restauranger. Det finns både maffiga finans/lyxkvarter, och smala slitna gränder som kryllar av marknader i andra delen av staden. En blandning av allt helt enkelt!
Innan vi åkte i förmiddags så besökte vi ett tempel som låg bara ett kvarter ifrån vårt boende. Lama temple heter det, det var lite fränt.
Tåget till Shanghai var superfräscht. Det hade till och med vanliga toaletter så vi kunde verkligen inte ha önskat oss något mer. Dessutom var vi framme efter exakt 5h, trots att det är över 130 mil(!!!) mellan Beijing & Shanghai. En supergullig tjej kom fram till mig på tåget och frågade om hon kunde få prata engelska med mig. Hon var bara 8 år & kunde superbra engelska för att vara så ung. Speciellt i jämförelse med alla andra kineser vi mött i Beijing. Hon insisterade på att få bjöda på någon slags milkshake också, största sötisen. Hon fick min mailadeess också så kanske har jag fått en ny brevkompis haha!!
Hotellet här i Shanghai är svinnice, vi studsade av glädje när vi fick se rummen. Jämfört med vårt boende i Beijing där det regnade in & var mögel i hela taket så är det här paradiset.
Här har ni två snabba bilder från rummet <333
Varken instagram, snapchat, google eller facebook funkar här i Kina. Sjukt tråkigt! Tur att bloggen funkar iallafall.
Idag har vi & en miljard andra kineser varit i förbjudna staden & på himmelska fridens torg. Det har även regnat hela dagen, så vi är rätt orkeslösa & matta efter förmiddagens utflykt. Vi har därför slappat på ett café & spelat kort hela eftermiddagen. Vi är generellt ganska (läs väldigt) trötta på kineser numera. Det harklas & spottas grönt härligt slem, knuffas & skriks fruktansvärt mycket vart man än går. Ingen vet vad en kö är, eller hur den fungerar. + att verkligen ingen i hela Beijing kan engelska. 5st har vi hittills mött som kan engelska. Imorgon tar vi tåget till Shanghai i förhoppning om att det är lite mer globaliserat & gästvänligt där. Gud, inser att jag låter väldigt bitter nu. Vi har njutit av Beijing & haft trevliga dagar här, men nu är vi redo för någonting annat om man säger så.
I den sista bilden ser ni hur alla menyer ser ut här, i bästa fall. Ibland är det inga bilder så då är det bara att peka & hålla tummarna att det man får in går att äta. Oftast är maten helt okej, och har man tur så blir man positivt överraskad emellanåt.